Tänk vad konstigt allt kan bli....

Träffade ett ex till mig sen 20 år tillbaka, och fick som en massa känslor. Skulle kunna göra vad som helst för den mannen , älskar honom in i evigheten .. Vill leva med han resten av mitt liv . Det är något speciellt med honom , blir alldeles varm och mjuk innombords av bara tanken på honom . 

Så ber han mig å min son att vi ska flytta hem till honom , han älskar ju oss å vill ha oss hos sig ..Men han ville att vi skulle fundera på det tills han kom tillbaka efter jobb då han jobbar på annan ort . Vi funderade å funderade tog för å nackdelar mellan vårt hem och hans hem ..

Å nu sitter jag här i hans hem ensam vid köksbordet å hjärtat kommer i morgon...

Fast jag blivit så sårad , bränd , utnyttjad och lurad i mina dar , väljer jag att aldrig ge vika från hans sida , backar upp honom i allt . 
Jag försöker inte kontrollera någonting kring honom , jag har själv blivit kontrollerad så det räcker . 

Har knappt fått göra något själv , folk har försökt att göra om mig till den dom vill att jag ska vara , har jag inte gjort som dom vill så har det bara smällt ..

Vet inte hur mycket jag blivit misshandlad både fysiskt å psykiskt ...

På något sätt känns det som ett under att jag ens lever idag ...

När jag träffat någon som jag nu gjort med denne man nu så kan det säkert lätt tro att jag vill ha kontroll, fast det enda som det är det är att jag bryr mig om å kan göra vad som helst för mannen, vill inte för allt i världen mista honom igen. Han är min stora kärlek han vill jag vårda ömt , inte ta för givet att han alltid finns här , utan kunna göra små överraskningar lite då å då . Få lite egen tid till att rå om varann å göra något bara vi 2 , det får väl bli då sonen min är hos sin pappa .. 

Förra gången han var hemma hade vi 5 helt underbara dagar , helt fantastiskt att bara få rå om varann å mysa .

Jag kan känna så här att dom dagarna han är borta å jobbar kan ju jag göra det som behövs fixa å dona bäst jag vill här hemma både inne och ute , han är borta å sliter som ett djur så då kan jag ta hand om hemmet å huset å allt vad det innebär .

Sen när kärleken kommer hem så har vi det hur bra som helst , äter å dricker gott å bara har det bäst ..

Vi passar ju som handen i handsken som gjorda för varann helt enkelt .

Jag vill göra så mycket med denna människa så jag nästan skäms , samtidigt som jag har en så enorm kärlek till honom är jag ändå lite rädd att han ska göra som andra har gjort bara ber mig dra åt helvete ..

Men jag får be att det aldrig händer ..

Jag tog min son å hela våran lgh och trygghet bara för att få vara med den jag älskar .

Försöker göra det jag kan för att det ska bli så bra som det bara går , ibland kan jag bara börja gråta för att det är så mycket kärlek jag känner .

När han är på jobbet borta så saknar och längtar jag massor , samtidigt som jag gör det jag bör göra för att vi ska ha det bäst när han kommer hem igen.

Sonen min har börjat i skolan här och vips har han en massa vänner så han hinner knappt vara hemma längre haha

det var lite de ....

Jaha då var jag här igen . Hänt en massa saker i mitt liv både dåligt å bra ...

                            En liten funderinga bara .....

Jaha då var det ett nytt år igen då , å mycket har redan hänt..

Mina tankar snurrar styggt men vet ej vem jag vågar dela dom tankarna med ..

Rädd , liten å ledsen ...

Vissa säger prata med mig när det känns svårt och jobbigt , det är lättare sagt än gjort ju . 

Någon ser alla mina rädslor och säger " låt mig få hjälpa dig över rädslorna , finns här alltid för dig " , men ändå inte märker jag sen .

Lever i en jävla lögn just nu som  det känns . 

Är inte alla människor värda att ha det bra , å få må så bra det bara går?

Varför kommer det ofta en massa sorger, när jag tror att det kan bli som bäst ?

Jo , jag kommer nog aldrig få något svar, men en sak vet jag att jag blitmerå mer rädd för att visa vem jag egentligen är för människor runt mig..

Men en vacker dag så blir säkert allt bra ingen även om det är svårt att se det ibland mellan all sog och smärta  som finns .

Lär börja skriva mera för mig själv , fast ändå finns det då kvar i mig som ingen annan får ta del av.. Önskar att jag visste vad jajg ska göra .. Kan lyssna på andra vad dom säger , men ändå lär det vara mitt hjärta jag följer .. Ibland blöder det för att sedan bilda fula ärr som aldrig går bort ..

Dettta blev dagens tankar , var rädd om varann.. Man vet aldrig hur länge man har varann .. Tänk på att ärlighet håller längst ,även om den gör som ondast för stunden ...

Kram Tovan